Nu vet jag ju åtminstone att du förstod vad som hände,
vad allt egentligen handlade om, vilket var det viktigaste för mig.
Sen att jag inte kan påverka vad som händer sen,
det får jag helt enkelt lära mig att leva med.
Men jag är sån, kan inte rå för det. Jag ältar. Vill förstå allt.
Vill inte att folk ska tycka illa om mig.
Än mindre när jag själv inte tycker att jag förtjänar det.
Tycker det är helt otroligt synd att det slutade som det gjorde, att vi blev ovänner för ett jävla missförstånd.
Men det känns också som att det gått för lång tid och att det inte går att göra något åt det.
Det krävs två viljor i så fall och mig veterligen så finns det bara en och då spelar det ingen roll vad jag tycker.
Så därför kommer här mitt avsked. Mitt avsked till vår vänskap.
Det här är mitt sätt att avsluta hela den här historien.
Jag hade lagt ner allt men efter förra helgen kom det upp till ytan igen.
Du gjorde mig ordentligt förvirrad, du ville vara min vän, sen ville du inte det.
Du sa att du var ledsen för att du inte förstod förut, men sen var det mitt fel eftersom jag inte varit tydlig nog.
Jag dividerar fram och tillbaka med mig själv för att förstå vad du menade med det. Jag vill förstå det, men får inte riktigt ihop det.
Och det är det jag är så trött på, att försöka förstå.
Jag orkar helt enkelt inte tänka på det längre.
Det är nog med funderingar, ilska och tårar.
Enough is enough.
Vi hade kul, det tror jag att du håller med om. På alla sätt och vis.
Trivdes väldigt bra med dig, Dag som natt :)
Jag kunde alltid vara avslappnad med dig, du hade samma avslappnade och raka sätt, det saknar jag. Det var en av få som kunde få mig känna mig så och det gillade jag.
Du fick mig att skratta med ditt knäppa sätt.
Saknar dig som vän helt enkelt, du låg högt på min "lista".
Du var en av mina bästa vänner, där och då.
Vill bara att du ska veta att allt det jag skrev, det menade jag och det kom direkt från hjärtat.
Kanske hittar vi tillbaks en dag, när allting runt i kring tillåter det, men det får tiden utvisa.
En sak menade jag inte som jag skrev förut, att du skulle ta minnena,
för dem behåller jag och försöker minnas det som var bra och glömmer det som var mindre bra.
Without any tears, I´m moving on,
and sailing into the sunset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar