Funderar lite över en sak som hände igår.
Var så snopen över hur engagerade folk var när vi kollade på fotbollen. De jublade, skrek, applåderade och hoppade av glädje. Märkligt beteende, men okej, den biten köper jag väl.
Men när de applåderade vid byten (?) kunde jag inte låta bli att fundera om allt verkligen stod rätt till. Trodde de att de faktiskt var på Old Trafford på riktigt?
Behöver jag nämna att ovan nämnda personer bara bestod av mansfolk?
2 kommentarer:
Jag har gjort samma iakttagelser när jag har kollat på fotboll på TV på pub i Sverige.
Jag FATTAR INTE!
Fick det här svaret av en kompis (fanatiskt United fan) i glädjetårar efter att vi sett en match förra våren.
Popcorn: "varför klappar du?"
Fanatiska fanet: "Jag vill att de ska känna stödet från fansen"
HALLÅ??? i Sverige... hur f-n ska det s.k "stödet" studsa genom tv-skärmen!!??!?!
Funderade på det lite.. det kan vara så att många killar inte kan uttrycka sina känslor så bra. Men genom fotbollen kan de kramas och gråta ihop. Då är det liksom ok!
Tjejer kan visa sånna känslor utan fotboll...
Haha du har säkert heeelt rätt.
Jag gjorde faktiskt ett försök att jubla som den andra sorten, men det kändes dumt. Bara dumt.
Skicka en kommentar