Det var faktiskt riktigt läskigt.
Röret man åker in i var mycket mindre än vad jag trodde.
Och ljudet var riktigt otäckt.
När jag låg där trodde jag för en stund att det inte alls var en röntgenundersökning. Det var här de gjorde slut på alla jobbiga patienter som aldrig blev friska.
Var det därför jag inte såg några andra människor utanför?
Kommer jag bli mosad i den här?
Men jag överlevde.
Även om jag stundtals mådde illa och blev ordentligt yr.
Tydligen var det vanligt på yngre personer. Våra väte-nånting är typ lite bättre och då händer nånting som får nerverna att reagera. Hon sa något sånt. Jag lyssnade inte riktigt. Jag var fortfarande upptagen med att få jorden att sluta snurra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar