Efter att ha spenderat dagen med att fylla i ansökningar och personliga brev och allt vad det heter har jag börjat fundera:
När man beskriver sig själv, beskriver man den man tror man är eller den man vill vara?
Jag menar, när jag skriver: “Jag är social, ambitiös och noggrann”
är jag helt ärlig mot mig själv då? Min strävan är ju att vara den personen, men uppfattas jag så? Jag hoppas jag gör det, men det är svårt att veta egentligen.
Egentligen borde ju någon annan skriva ens ansökan.
Det borde ju kunna en ge en mer opartisk bild av en själv.
Fast då kanske inte ansökningarna blir lika överdrivet positiva och entusiastiska heller.
söndag, augusti 02, 2009
En glad, positiv tjej…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Men! Jag har totalt fastnat i det här inlägget! Det e ju jätte svårt, teoretiskt och filosofiskt, att särskilja självbilden från verkligheten.
Hur väljer man en opartisk människa som kan beskriva en själv bäst? En främling på gatan kanske e opartisk men känner inte dig tillräckligt för att ge en nyanserad bild och den som älskar dig mest, säkert fina mamma, lär ju vara färgad av sin kärlek.
(Wasting my life är SÅ mycke roligare än EG-rätt!!!)
sök dar ja jobbar! Du kommer lätt få jobb där =))
Kom över till min sida!! haha =) Kramar sanna
Jag har en jättebra vän som läste mitt personliga brev och skrev om det lite så som han tyckte. Det blev skitbra. Du behöver med andra ord inte be någon främling skriva åt dig, utan bara be någon vän läsa och ifrågasätta lite. Lycka till!
Jo det är nog bättre om någon annan tittar på det. I allafall som jag som är så självkritisk och har svårt att hitta bra sidor hos mig själv.
Skicka en kommentar