Jag tyckte synd om Mattias

Jag hörde något pinsamt, men samtidigt ordentligt tragiskt på radion idag.

Har ni hört “Chans till Romans” på Mix Megapol?
Om inte, så är det ett moment där någon får ringa in och tala om att han/hon är intresserad av en viss person. Oftast brukar det vara någon de gått och varit intresserad av i “smyg”. Sedan ringer programledaren upp den personen, talar om att någon är intresserad av honom/henne och den personen får välja på att gå på dejt med den som ringde in eller ta 500 kronor själv. (Hoppas ni fattar min grekiska.)

Idag var det en kille som ringde in. Jag tror han heter Mattias. Programledaren Pär ringer upp en tjej som heter Emma. Och här börjar jag lyssna. Så jag har inte hört något om killen före.

Pär: Du ska få två alternativ, antingen kan du ta en chans till romans och gå på dejt med Mattias som vi betalar och står för helt och hållet. Eller så kan du få ett annat alternativ och det är att du får 500 spänn, här och nu av mig så glömmer vi det här samtalet.

Emma: Mm, då tar jag det senare alternativet.

Pär (lite besviket): Varför gör du det?

Emma: Det är nog så att… det kommer nog inte att kunna bli något mellan mig och Mattias igen. Det är ett avslutat kapitel.

Pär: Åh, jag får ont i magen. Du, Mattias finns med här i bakgrunden, du får säga hej till honom i alla fall.

Emma: Hej!?

Tystnad.

Pär: Hur känns det Mattias? Någonstans får du ju ändå veta att det är dags att gå vidare nu.

Mattias (gråter): Ja… jag vet inte om jag klarar det, men jag kan ju försöka.

Pär: Jag är övertygad om att det finns massor med tjejer för dig Mattias, men jag lider med dig.

Mattias: … tack…

Jag led också med den här stackars killen.
Fast samtidigt – hur tänkte han?