Dagen när jag gick sönder

Mitt i natten. Jag vaknar skräckslagen och flyger upp ur sängen. Jag flyr ut i köket, där jag stannar och funderar över vad fan som hände.

Hjärnan hinner ifatt och jag inser att jag drömde att sängen var full med spindlar. Därför flydde jag från sängen.
På väg tillbaka till sängen inser jag att jag i min vilda flykt sträckt mitt högra knä. Det hugger för varje steg jag tar.

På väg till jobbet. Böjer mig ned för att knyta skorna.
Helt plötsligt och utan förvarning hugger det till i höger höft. Det gör ordentligt ont och jag har svårt att böja mig framåt.

Denna dag kan ju bara tyda på en sak.

Jag faller ihop. Vittrar sönder.
Det är bara att inse att jag är en gammal, gammal tant.
Jag är på väg mot mitt bäst före datum.

Fan.