När blev jag gammal och bräcklig?

Jag har väl egentligen inte blivit det än, men av någon anledning inbillar jag mig det. Jag tror att jag kommer gå sönder - bryta benen - av minsta lilla.

Låt säga att jag ska hoppa från en halv meter ner på golvet. Jag tvekar länge då jag föreställer mig hur lårbenshalsen i högerbenet går av när jag landar, fotlederna knäcks och jag blir liggande i en slarvig hög på golvet.

Eller om jag gör något som riskerar att jag snubblar/ramlar. Då är jag rädd att armar och axlar ska brytas som tändstickor när jag tar emot mig mot golvet.

Fast det kanske inte är en åldersgrej?

Det kanske är någon slags fobi mot att bryta benen?
Eller någon slags förnimmelse om att jag faktiskt lider av benskörhet? Ett tecken från ovan att man ska vara rädd om sig själv?

Åldersnoja kanske är mest troligt ändå.