Någonstans bakom de höga tunna molnen går det att ana en sol. Det räcker för att jag ska kasta mig hem till mor och far och slänga mig i deras solsäng för att pressa.
Nu verkar det komma en helt annan sorts moln. Den mörka sorten.
Men jag ger inte upp... Jag ligger här till det börjar regna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar