Nu har jag haft en dryg hosta i närmare tre veckor.
Mina lungor känns som två slemfyllda påsar.
Och det blir ju aldrig bättre.
Vilket är frustrerande av två anledningar. Dels den uppenbara – det är enormt drygt att gå och hosta hela tiden. Jag kan inte skratta utan att sätta igång världens hostanfall. Den andra anledningen är att jag vill gå och träna. Vilket är en ren omöjlighet med dessa lungor.
Jag inbillar mig att så fort jag lyckas hosta upp slemmet kommer jag bli frisk. Så jag har försökt med alla möjliga trick för att få upp skiten: hosta extra hårt och mycket, slemlösande, dricka varmt, dricka massor med vatten och stå på huvudet samtidigt som jag sjunger valfri ABBA-låt.
Inget fungerar dock.
Slemmet sitter envist kvar i lungorna.
JAG VILL BLI FRISK!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar