Jag ville ge honom fingret

När jag kom ner till bilen imorse upptäckte jag att framrutan har ett härligt istäcke – både på utsidan och insidan. Jag svär över att jag inte har någon motorvärmare medan jag skrapar utsidan av rutan. Jag sätter mig i bilen och ger mig på ett patetiskt försök att skrapa även insidan. Alla som försökt skrapa insidan av en bilruta vet att det inte alls går. Jag startar igång bilen och väntar på att framrute-helvetet ska tina istället.

Då kommer parkerings-grannen till vänster. Han har motorvärmare och hade inte ett uns av is på sina rutor. Han går rakt fram till eluttaget framför sin bil, drar ut kabeln och ger mig sedan ett överlägset flin innan han hoppar in i sin bil och åker iväg.

Jag känner att jag gillar mina parkerings-grannar allt mindre för var dag.