Världens kortaste promenad

Precis när jag ska gå ut för att gå börjar det att regna. Men lite regn ska inte få stoppa mig, tänker jag, och drar på mig min alldeles egna regn-utrustning. På väg ut genom dörren ringer jag pappa. Han skrattar både högt och ljudligt när jag berättar att jag ska ut och gå och ger mig ett ironiskt lycka till.

Hmpf, lite vatten har väl ingen dött utav, tänker jag.

Problemet var att det var inte lite vatten som kom ner från himlen, det fullkomligt forsade ner. När jag hade gått 500 meter var mina stackars genomvåta och regnet verkade komma med sådan kraft att det tog sig igenom mina regnkläder.

Det var bara att ge upp och vända hem igen.