I’m in a destructive mode!

Ångest-tajm.
Och jag hanterar det så dåligt man bara kan just nu.

Jag har bestämt mig för att sluta springa hos läkaren.
Vad hjälper det mig, tänker ni?
Ja, vad fan har jag att tjäna på att gå dit?
Att det går över kan jag faktiskt lista ut helt på egen hand.
Förr eller senare går allt över.

Dessutom har jag bestämt att imorgon är det jag som går och köper gym-kort. Är jag plötsligt bättre? Näe, inte alls.
Men alla utom jag verkar ju övertygade om att jag faktiskt kan träna. Så jag provar väl. Går det så går det.