Varför kan man lägga en halv förmögenhet på en plojig present till någon som fyller år, men snåla in på att köpa något man faktiskt behöver?
Hur kan något så pinsamt och patetiskt som “Kungarna av Tylösand” ändå vara så fascinerade att jag ändå längtar tills nästa avsnitt?
Varför dör alltid blommorna jag ställer på köksbordet? Är det någon slags magisk plats som tar död på allt liv? I så fall jag kanske ska sluta äta där.
Jag vet, de hade inte ett dugg med varandra att göra, men det var vad jag hade i huvudet just nu. Varken mer eller mindre.
torsdag, september 09, 2010
Torsdags-funderingar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar