Jag har just insett att jag gått och blivit cykelproffs. Minst sagt.
Hem från jobbet är det bara uppförsbacke. Precis hela vägen.
Idag orkade jag cykla hela vägen utan att stanna, OCH jag pratade samtidigt i telefon, OCH den jag pratade med hörde inte ens att jag flåsade.
Stört bra utav mig.
Annat var det första gången jag cyklade hem från jobbet. Det är bara några veckor sedan. Då stannade jag halvvägs upp i backen med sådana gelé-ben att jag knappt kunde stå upp. Och flåsandet ska vi inte ens prata om. Men det kan ha hörts i hela Västerås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar