Tittade just på Trust. Jävla skitfilm.
Sitter och gråter som ett litet barn som just tappat bort godispåsen.
Ja? Om man gråter så kan det ju inte vara bra?
Jag brukar alltid försöka stoppa gråtandet in i det sista. Jag blinkar ivrigt och låtsas gäspa. Sista utvägen brukar vara att låtsas att man fått något i ögat.
Men till sist är det bara att erkänna.
Jag grååååååååååteeeer!!
Och när det väl brister så är det som att öppna dammluckorna. När jag väl börjat så kan jag gråta åt allt. Ja, till och med åt eftertexterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar