Om idag hade varit en fisk hade jag definitivt kastat tillbaka den.

Jag hatar den här dagen.
Hatar, hatar, hatar.
Ändå från tårna.

Dels har jag inte sovit speciellt bra i natt då min dampiga katt har busat hela natten. P.g.a. den dåliga sömnen var jag orolig att försova mig så jag kollade på klockan en gång i halvtimmen.

Och vad händer – klart jag försover mig! Antar att redan här är resten av min dag dödsdömd. Jag försover mig inte mycket, bara 10 minuter, men om man går upp en halvtimme innan man ska åka blir det ändå panik.

Kommer upp och inser att jag har ingen frukost heller.
Bannar mig själv och två sekunder senare slår jag i lill-tån i sänggaveln. *satans jävla säng-helvete…*

Kommer till jobbet – precis i tid – och bestämmer mig för att ta en kopp te istället för den missade frukosten.
På väg upp för en trappa snubblar jag till, viftar till med handen där jag har tekoppen, och lyckats hälla HELA koppen med te över mig själv.  Märkligt nog lyckats jag även med konststycket att få varmt te i pannan, med svidande brännmärken som följd (snälla säg att någon annan också har gjort det – för det kan ju inte bara vara jag).

Och så här har hela dagen fortlöpt – med klantigheter och misstag.

KAN DEN HÄR JÄVLA DAGEN TA SLUT NÅN GÅNG??