Nyss hemkommen från bio.Det var VÄLDIGT längesen jag var på bio.
Och jag blev verkligen påmind om varför idag.
Vi fick platser på rad nummer 2. Hallå nackspärr. Borde ju vara förbjudet att sitta så nära. Efter ca 30 minuter får jag jordens träsmak och min rygg börjar protestera. Kollar på klockan och inser att det är över en timme kvar. FUCK!!! Skruvar mig fram och tillbaka i stolen för att försöka hitta en skönare ställning. Samtidigt undrar jag: "Gör de osköna stolar med flit på såna här ställen? Kan vi åka till månen kan man väl fan ta fram sköna stolar??"
Prassel, prassel... Dessa jävla påsar. Det prasslade konstant hela filmen.
Men när jag vänder mig för att säga en liten grej till H som satt bredvid mig blir JAG hyschad. Va fan, jag viskade!! Hyscha pås-marodörerna istället.
Framför mig satt en tjej, som förmodligen inte hade alla getter hemma, och jublade och klappade händer åt saker som hände i filmen - lätt distaherande.
När filmen var slut kände jag: ÄNTLIGEN! Min rygg höll på att ta livet av mig och sista kvarten satt jag och kollade på klockan varannan minut.
Vilken upplevelse! Det gör vi om om tio år!
Tidigast....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar