Bara hungrig

I ett par dagar har jag känt ett konstigt illamående. Inte som att jag vill kräkas, utan bara ett rent illamående. Jag har googlat för att hitta orsaken, tänkte att vitamintillskotten kanske orsakade det.

På senare tid har mitt intresse för mat bara dalat och helst hade jag sluppit äta helt och hållet om det hade fungerat. Men jag har tvingat i mig mat för att man måste äta. Inte ens choklad varit gott, vilket borde var en omöjlighet i min värld.

Jag har hela tiden trott att detta har varit en bieffekt av att jag varit trött och uttråkad, men när jag googlade insåg jag att det var ett vanligt symptom på folsyrabrist, att tappa aptiten.

Det är alltså  inget illamående jag känner. Det är hunger.
Det var så länge sedan jag var hungrig på riktigt att jag glömt hur det känns.

God jul?

Under vårat besök på Parken Zoo upptäckte vi att Sean Banan skulle komma dit. Innan spelningen satt vi och funderade hur lång en Sean Banan-konsert kunde vara. Han har ju bara gjort tre låtar. “Skaka rumpa”, “Händer i luft” och “Ett gott nytt jul”. Och den sista kan han ju inte spela mitt i sommaren så då har han ju bara två låtar på repertoaren.

Så fel vi hade.

Det går tydligen alldeles utmärkt att spela “Ett gott nytt jul” mitt i sommaren. Så med dessa tre låtar och väldigt långa mellansnack kom han väl upp i 20 minuters uppträdande.

Ytterligare en bild jag tvingats snattat på grund av mitt batteritorsk.

Märkligt samtal

Hon: Hej Jag heter Magdalena.
Jag: Jaha… hej?
Hon: Det finns många frågor här i livet.
Jag: Jaha?
Hon: Varför finns vi här? Vad är meningen med livet? Vad händer när vi dör?
Jag: Eh…
Hon: Vilken av dessa frågor skulle du helst vilja ha svar på?
Jag: Va?

Jag fattar ingenting och är helt övertygad om att detta måste vara ett skämt. Jag försöker känna igen rösten utan att lyckas samtidigt som jag kämpar för att inte brista ut i världens asgarv. För är det på riktigt så är det ju hysteriskt kul.

Hon: Ja, vilken av dessa frågor vill du helst ha svar på?
Jag: Helst ingen faktiskt?
Hon: Varför inte?
Jag: Det finns väl viktigare frågor – som vad jag ska äta till middag ikväll t.ex.
Hon: Okej. Det finns ju en hel del andra frågor…
Jag: Jaha?
Hon: Som de ökade skilsmässorna. Många barn far ju illa och det känns ju onödigt med alla skilsmässor. Varför tror du att de ökar?
Jag: Nu får du ursäkta, vad ringer du ifrån?
Hon: Jag heter Magdalena och är Jehovas Vittne.
Jag: Okej, och varför ringer du mig?
Hon: För det finns människor med många frågor som behöver vägledning.
Jag: Fast jag är inte en utav dem.
Hon: Säkert?
Jag: Ett hundra. Procent. Jätte. Säkert. Jag har inte tid med sånt här trams.
Hon: Okej. Då säger vi hej då!
Jag: Hej då!

Jag är fortfarande inte säker på om detta var ett skämt eller på riktigt.
Väntar bara på att någon ska ringa och säga “HAHA!”.

Så taskigt

Jag försöker skryta lite inför jobbarkompisarna innan vi ska gå hem.

Jag: Jag börjar faktiskt 12:30 i morgon.
A: Jag åker faktiskt till Thailand i morgon.

Det finns alltid någon som ska vara värst.

Nu tar jag mina element och drar ut på löprunda

Jag berättade för pappa om mina element som varit så kalla. Han jobbar som fastighetsskötare så jag tänkte att han kanske kunde få ytterligare fart på dem. Jag fick rådet att jag ska motionera mina element.

Eh?

Jag blev så chockad över svaret att jag glömde fråga vad det betyder.
Hur fan motionerar man sina element?

Helt normalt

Idag fick jag svar på mina prover som jag tog hos puckoläkaren för ett tag sedan.
Tydligen så var “alla trötthetsprover helt normala med en liten avvikelse på sköldkörtelproverna”. Det är den där lilla avvikelsen jag inte kan låta bli att fundera på. Läkaren verkar tycka att det är helt okej. Fast han verkar ju tycka att det mesta är okej.

”Hej! Min arm lossnade från kroppen i natt när jag sov, är det normalt?”
”Jadå, du är nog bara deprimerad.”

Jag ska ta reda på vad det där avvikelsen faktiskt är och sen ska jag leka lite google-doktor tror jag.

Ska sluta duscha tror jag

M: Åh, vad gott du luktar!
Jag: Vad konstigt… Jag som inte ens duschat.

Tanken som räknas

“Alltså ålder är ju bara en siffra. Det finns ju de som beter sig äldre än vad de är och så finns det de som beter sig mycket yngre än vad de är".

En aning osäker på vilken kategori jag vill tillhöra.

Hur många gånger googlas du?

Hittade en sida där man kan kolla hur många gånger ens namn googlas. (www.googlad.nu)
Det var ju en väldigt träffsäker och nyttig tjänst.
0 eller 90 gånger är ju liksom nästan samma.

Världens äldsta sexleksak?

Denna stenpryl har tydligen hittats av forskare i Tyskland. De tror att den använts som sexleksak under istiden – för 28 000 år sedan.

Exakt varför de tror de är väl kanske inte helt vårt att gissa, 
men är det inte lite väl enkelt?

Skulle det inte lika gärna kunna vara en mortel? Eller kanske ett basebollträ? Eller bara helt enkelt en avlång sten?

Om det nu ändå är en sexleksak kan jag inte tänka annat än:
Stackars kvinnor! Hade ni vetat att dessa kom i lite skojigare material
28 000 år senare hade ni förmodligen bara haft denna för att slå ihjäl råttor med.

Jaha… men då väntar jag väl då…

Jag besökte min sjukgymnast igår. Efter att ha gett mig ultraljud, lite stretch och lite massage slog hon ihop händerna och sa:

”Jaha… ska vi räkna dig som färdigbehandlad nu då?”

Jag blir lätt överraskad. Känner förvirrat efter – jo värken är ju fortfarande kvar, varken bättre eller sämre än innan jag kom. Så jag säger förvånat:

”Förlåt? Vad menar du? Jag är ju inte bra än?”

Och jag blir inte mindre förvirrad av hennes svar:

”Jo, jag anser att du är färdigbehandlad nu. Värken kan ju sitta kvar ett tag efteråt. Faktiskt så länge som 3-4 månader.”

Eh… jaha…
Vad fan säger man?

Är det inte fantastiskt att hon lyckats uträtta mirakel på fyra behandlingar, när de övriga sjukgymnasterna inte lyckats på kanske 50 stycken?

Dagens visdomsord

Om man bara har en knappt mätbar längre sträcka att gå hem från affären än man har att gå till bilen från samma affär – då har man tagit bilen i onödan.

Jaha ja…

Ni vet den där’a killen som jag hade på bild i lördags
som jag inte visste vem det var?

Tydligen visste jag visst vem det var.
Det var en jobbarkompis bror.
Och jag blev tydligen presenterad för honom också.

Herregud man kan ju inte minnas allt heller.
(Och i övrigt skyller jag på vinet….)

Jag visste att det var bra…

Läste precis följande bra artikel i aftonbladet.


Enligt artikeln halverar man risken för hjärnblödning om
man äter 50 gram choklad i veckan.

Med andra ord måste det vara stört omöjligt för mig att få hjärnblödning.
Skulle jag mot förmodan få en kommer jag stämma aftonbladet.
För de har ju helt plötsligt gett mig en vettig ursäkt till att proppa choklad.

Jag vet svaret

Ni vet den där grejen med att det alltid lyckas försvinna någon strumpa när man tvättar? Och man fattar aldrig var dem där jävlarna tar vägen?

Jag har en alldeles egen teori.

Jag tror det är en liten, liten man som gömmer sig inne i tvättstugan. Han har en liten, liten kostym på sig, en svart hatt och han är barfota. Håret är välkammat och han har en prydlig mustasch.
Han sitter där och väntar på sin chans. Och när läget uppenbarar sig – pang – så roffar han åt sig en strumpa.
Alltid bara en – han har säkert någon hemma redan han kan matcha den med. Eller så är han inte så noga med att strumporna ska vara lika.

Ungefär så tror jag det går till.

Fast det förklarar ju inte det faktum att det försvann en handduk (!!) idag när jag tvättade.

Nästa gång jag ser en spya ska jag inte gå runt den…

 
… jag ska kliva rakt i den och sedan bara hålla tummarna
att något spektakulärt händer.

Kanske inte den största skrällen i år!?

 
Den stackars julbocken har brunnit igen.
Det konstiga är att folk återigen - som varenda jävla år - är förskräckta över nyheten. Om det ett återkommande fenomen ens kan kallas för nyhet?

Alla vet att bockskrället kommer att brinna. Det måste ju vara mer tradition att den brinner än att den inte gör det.

Om de nu blir så ledsna för att den brinner ner...
Sluta sätt upp den. Enklare än så kan det inte vara.

Mobbad på jobbet

Jag står i infodisken på jobbet.
Fram kommer ett gäng barn vars föräldrar,
antar jag, är och handlar i butiken.

Barnen (i kör): Du, kan inte se oss.
Jag: Jo, det kan jag visst det.
Barnen: Nääääeee.
Jag: Jooohooo.
Barnen: Nä, det kan du inte alls det.
Jag: Nähe?
Barnen: För vi gömmer oss.
Jag: Det gör ni väl inte, jag ser er ju.
Barnen: Ah, men…
Jag: Då får ni gömma er bättre.

Barnen gömmer sig urdåligt.

Barnen: Nu kan du inte se oss.
Jag: Okej då, nu kan jag inte se er.
Barnen: Na na na na naa naaa. Du kan inte se oss.
Jag: Nä, jag kan väl inte det.
Barnen: Haha… du är så dålig. Du kan inte se oss.
Jag: Eh… men alltså…
Barnen: Soooopaaa! Hihihi…

Ska man verkligen behöva ta sånt?
Jag såg dem liksom visst.

Trögfattad

En kund står och plockar med ramar. Han tar några stycken, tittar upp på mig och säger:

Kund: Jag köper sex.
Jag: Ja, gör det du.
Kund: Haha, oj då.
Jag: …
Kund: Så kan man ju inte säga.
Jag: Nähej?

Lite senare.

Jag: Jaha… nu fattar jag.

Dagens lärdom

När man tvättar ansiktet med tvål göres detta med
fördel med munnen stängd.