Pågående krig

Jag och min katt är för tillfället lite osams.
Hon vill gå ut och tjatar skavsår i öronen på mig.
Hon ställer sig vid balkongdörren eller vid ytterdörren (märkligt då hon aldrig får gå ut genom den dörren?) och skriker.



Men jag vägrar eftersom det kräver en öppen balkongdörr och det är redan så nordpolen-kallt* i min lägenhet.

En snabb titt på termometern och man ser att det är 19,9 grader.
Ni förstår ju att jag fryser. Det är ju helt omänskligt kallt.

Därför kan jag inte öppna den jäkla balkongdörren.

* Note-to-self: Måste kolla hur kallt det egentligen är på nordpolen.

Mina grannar blir snyggare för var dag

Jag har upptäckt att det har flyttat in en hel del snygga saker här på området. Idag hittade jag en sådan i soprummet av alla ställen.
När jag flyttade in var det ju bara jag och de skrynkliga pensionärerna som bodde här.

Man skulle ju kunna säga att det verkar som att naturen gjort sitt. Dags för generationsskifte.

Kanske det därför är dags att börja hänga på gårdsfesterna?

Dagens lärdom

När man tvättar ansiktet med tvål göres detta med
fördel med munnen stängd.

Erkänn att ni blir avundsjuka nu!

Idag har jag varit hos sjukgymnasten.
Jag fick förmodligen den finaste tejpningen någonsin.
Ville bara säga det.

 
Varför?
Eh… det var något med någon svullnad på baksidan/insidan av knäet. Eller något åt det hållet. Typ.

Allt är inte guld som glimmar

Idag vaknade jag glad. Glad över att det var strålande väder ute istället för den där jäkla höststormen som drog förbi igår.
Sol och inte ett endaste moln på himlen.

Kommer ut och…

Jävlar!
Det är kallare än på Nordpolen*!!

Så länge varade den glädjen.

 

* Eftersom jag inte har en aning om hur kallt det är på Nordpolen just idag så kanske det var ett ljug.

Visst vann jag Idol?

Innan man fick reda på resultatet i Idol ikväll gissade jag och min bror vilka som skulle gå vidare.

Brorsan gissade på Jon och Eddie. Jag höll med. Först.
Sen kom jag på att den där Kalle säkert är populär. Så jag ändrade mig till Eddie och Kalle.

Är ni med?

Sen visade det sig att Kalle och Jon gick vidare.
Det piper till i mobilen.

Sms från brorsan:
”Jag hade mer rätt än dig”

Jag svarar:
”Nähe! Jag hade ju mest rätt. Du sa inget om Kalle, det gjorde ju jag. Så jag vann på overtime! YES!”

Brorsan:
”Nej, men Eddie var ju närmast”

Jag svarar:
”Men alltså. Du sa Eddie och Jon. Bara Jon gick vidare. En påjnt till dig. Jag sa Eddie och Jon först, sen ändrade jag och sa Eddie och Kalle. Men eftersom jag nämnde alla tre hade jag två rätt. Alltså två påjnts till mig. Jag vann.”


Sen har jag inte hört något mer.
Alltså vann jag.

Hur man gör sig ovän med Twilight-fans

Jag kollade på Twilight igår.
Och nej, jag fattade inte vad som ska vara så himla bra med den.

Den var mest fjantig och överdriven.
Tror att det har att göra med att jag har svårt för “overkliga” filmer.

Nej, vampyrer är inget för mig.

(Han är ju inte ens snygg.)

Unken lukt

Åkte ut med mamma och pappa en sväng och handlade.
Mest för att ha något att göra.

Allt går ut på att få dagen att gå numera.

Pappa kommer på idén att vi ska in på "Brödet och Fiskarna".
Tar ett kliv in genom dörren och möts av den där lukten.
Lukten ni vet. Av gammalt. Unket.

Jag antar att jag tillhör den kinkiga typen, för jag skulle nog aldrig kunna köpa något på ett sådant ställe. Inte ens en fin skål eller liknande.

Vem vet, den tidigare ägaren kanske har haft den att pinka i?

Mitt liv i streck

Så här ser min statistik ut just nu.
Höga berg och djupa dalar.
Lite granna som jag känner mig nu.

Jag är arbetslös som sagt och förbannat uttråkad.
Jag gör ju inte ett jävla skit om dagarna.

Men snart, snart, SNART ska jag börja jobba.
Den 15 oktober blir det full fart på mig igen.
*längtar*

Jag åt chokladen igår.

Men jag tänker inte tala om vad den smakade.
Det får ni testa själva.

Det är straffet för att ni inte hjälpte till med rubriker.

Sluta drömma!

Igår spelade jag Bingolotto igen.
Jo, det har nog hänt något konstigt med mig.
Det är knappt roligt, men ändå spelar jag.

Jag hade också spelat på Lotto och satt på eftermiddagen och fantiserade om Drömvinsten tillsammans med pappa.

Jag: Tänk om man vann Drömvinsten idag.
Far: Ja, fast det är bara 140 miljoner idag.
Jag: Bara?
Far: Ja, lite dåligt faktiskt.
Jag: Mm det kunde ju varit mer. Äsch, det räcker för mig.
Far: Jo, det räcker gör det ju.
Jag: Då skulle jag gå och köpa tre bilar direkt. Med extra allt.
Far: Tre?
Jag: Ja, en till mig, en till er och en till brorsan.
Far: Ja, fast det värsta är ju att de skulle ju inte ens komma fram om man gick in till en bilhandlare. Ingen skulle se en.
Jag: Nä, speciellt inte om jag skulle gå in.
Far: Då skulle man ju gå till bilhandlaren bredvid och köpa tre bilar.
Jag: Ja, helst köpa tre bara på måfå. Bara för att jävlas.
Far: Ja, och sen åka och visa upp för den första.
Jag: Ja, det skulle man ju ha råd med.

Lite senare.

Jag: Här har jag hittat drömhuset. 9 rum och relaxavdelning.
Far: Vad kostar det då?
Jag: Nio miljoner.
Far: Som hittat.
Jag: Jag vet. Fast det ligger lite off. Typ Kungsör.
Far: Nä, då är det inte värt.


Vad vann jag då? 23 kronor. Totalt.
Då hade jag tippat för 96 kronor.
Egentligen vann jag inte alls, jag backade 73 kronor.

Så var det med det drömmandet.

Vrålgullig liten tjej skakar rumpa till Single Ladies (Put A Ring On It)

Jag hittade den!

Traumatiserad

Jag satte på vattenkokaren. Precis som jag gör varje morgon.
Skillnaden idag är att min katt plötsligt väljer att bli livrädd för den.
Trots att hon hört den varje morgon under året hon bott här.

Idag var den fullständigt livsfarlig.

Nu har det gått nästan två timmar sedan vattenkokaren slutade låta. Trots det kryper min katt fortfarande genom köket och är rädd för allt. Vattenkokaren har förstört henne helt enkelt.

¿ɹǝʇʞʎuo ɹä ɯos ƃɐɾ ɹǝllǝ np ʇǝp ɹä

˙nu ʇsnɾ suǝɹǝʌö ʇƃıʇʞıɹ ɹä ǝʇuı ıʌ ʇʇɐ ɐƃäs uɐʞ uɐɯ ˙ɐʌos ʇʇɐ ʇƃıpöuo sǝlǝpllɐ ɹä ʇǝp ʇʇɐ ɹöɟ ƃıs ʇɯäʇsǝq ʇssıʌ ɹɐɥ ɐuɹäɾɥ uıɯ

Tro på spöken?

När jag var runt 14-15 år hängde jag på ett område i Västerås kallat Gryta. Min kompis hade en kille som bodde i utkanten av detta område och vi var ofta där efter skolan. Vi cyklade dit och på vägen cyklade vi förbi en lekpark.

En kväll när vi skulle hem hade det hunnit blivit mörkt. Det var kallt och det regnade lite lätt. Regnet stack i ögonen när jag tittade upp och därför höll jag ner blicken i backen för att bara titta upp någon sekund i taget.

När vi kommer till lekparken ser jag en man som står vid sidan av cykelbanan vi cyklar på. Han står bara där och tittar rakt fram, med ansiktet vänt mot cykelbanan. Jag minns att jag hinner tänka: “Vad tusan gör han där?”. Jag vänder ner blicken igen och när jag i nästa sekund tittar upp är han borta. Puts väck.

När vi cyklat en stund måste jag fråga min kompis: “Alltså jag vet inte om jag såg fel, men stod det inte en man vid cykelbanan?”.
Jag var visserligen helt säker på att jag sett honom, men det verkade så märkligt att han bara försvunnit. 
Min kompis svarar: “Jo, jag såg honom. Vart tog han vägen?” Jag: “Jag vet inte, han var ju där, sen var han bara borta.”

Vi diskuterade det ett tag, men tyckte att det var så konstigt att vi bestämde oss för att vi måste sett fel. Båda två.
Sedan pratade vi inte mer om det.

Några veckor senare ska vi åter hem från min kompis kille.
Det är återigen mörkt, kallt och regnigt. Vi cyklar förbi samma lekpark. Vi cyklar i bredd och pratar massa strunt.

Längre fram på cykelbanan kommer en man cyklande. Jag noterar honom och saktar in för att lägga mig bakom min kompis så mannen kan köra förbi eftersom cykelbanan inte är bred nog för oss alla tre. Men när jag tittar upp igen så är han borta.
Han kan inte ha svängt av och det är öppet på båda sidor av cykelbanan. Han har helt enkelt upplösts i tomma intet.

Nu är det min kompis som lite panikartat frågar: “Vart tog han vägen?”.
Jag: “Jag vet inte, jag vet inte… det här är fan otäckt!”.

Det var inte en en kontur av en människa utan jag/vi såg honom klart och tydligt. Då hade jag kunnat beskriva hans kläder i detalj. Nu minns jag inte riktigt, bara att han hade hatt och någon slags lång rock.

Vi pratar ganska mycket om det här. Men vi hittar ingen rimlig förklaring. Ingen av oss trodde på spöken så det är inget alternativ. Vi bestämmer oss för att det dåliga vädret vid båda tillfällena måste ha spelat oss ett spratt och att vi inte ska berätta det för någon. Det måste ha varit ren inbillning. Vad skulle det annars vara?

Några år senare börjar vi på gymnasiet. Vid något tillfälle sitter vi ett gäng tjejer och pratar om spöken.
En av tjejerna säger: “Har ni hört att det spökar på Gryta? Det är en man som dött i en cykelolycka för längesen.” 
Hon beskriver platsen och jag inser att hon pratar om exakt den cykelbanan vid lekplatsen som jag och min kompis brukade cykla förbi.
Hon fortsätter: “Han brukar stå vid sidan om cykelbanan eller cykla fram och tillbaka på den.”

Jag ryser och inser vad hon just berättat. Jag springer direkt till min kompis som var med vid lekparken. Jag vet att JAG aldrig pratat med någon om vad vi såg. Jag frågar henne om hon gjort det.
Hon lovar för allt i världen att hon inte sagt det till någon. 
Jag tror henne.

Efter detta är jag rädd för den platsen. Jag kan inte gå förbi där. Ens mitt på dagen. Jag är rädd att jag ska se honom igen och få det bekräftat att spöken verkligen finns.

Godisråtta

Hur äter ni godis?
Äter lite grann och sparar till sen?
Eller ska det bara omedelbart ätas?

Jag moffar i mig allt typ på en gång och sedan mår jag illa av sockerchocken. Och sen ångrar jag mig att jag åt så fort för jag hann ju liksom aldrig njuta av det.

Helikopter-rånarna fångade på bild

 
Ni som känner igen någon av personerna på bilden – hör av er till polisen.

Detta gäller även er som kan se om detta överhuvudtaget är människor. Det skulle även kunna vara ett par enbuskar.
Eller en extrem närbild av någons mögliga lunchlåda.

Hjälp polisen.

Och Aftonbladet.

Hiss och diss typ…

Om man tränar i underställ (enbart!) ska man fan ha en eloge.

En annan som ska ha en eloge är Filen för att hon är den enda som gett mig förslag till rubriker.

Alla ni andra – ingen nämnd, ingen glömd – SKÄMS!!!

Bomba mig!

Jag är så uttråkad och rastlös.
Det är skräp-väder ute och jag är sysslolös.
Har inte någonting att skriva om.
Inte någonting.

Därför måste ni hjälpa mig idag.

Ge mig en (eller hur många ni vill) överskrift så
skriver jag ett inlägg på det.

Deal?

Copycat?

Det flög precis förbi en helikopter.
*låser dörren*

Nära drömvinsten!

Jag hade (som bäst) två rätt plus ett tillägg på Lotto.



Yeey!

I did it!

Var just på ett medelpass. Gick dit med inställningen att jag förmodligen skulle behöva sjuktransport därifrån, med tanke på det senaste medel-passet jag var på.

Men det gick bra. Över förväntan bra.
Jag är faktiskt jävligt förvånad.
Jag hängde med ända till sista 2 minuterna.
Där blev det tvärnit.

Jag har tydligen lyckats bygga upp lite kondition.
Och så har jag ju slutat med detoxen i och för sig.

Nu är det dags att slänga sig i duschen.

- Har du inte duschat än, ditt äckel? tänker ni.
- Nej, det har jag inte. För jag har väntat på att mjölksyran ska lämna mina ben så ska jag orka stå upp.

Höstdagjämningen

Idag är det enligt kalendern höstdagjämning.
Det betyder att nu är det verkligen höst på riktigt.

Mörkt, kallt och jävligt.
Precis som det har varit idag.

Jag känner mig så jäkla off idag. Låg. Uttråkad.
Förhoppningsvis är det inte den årliga höst-depressionen
som är på gång. Jag hade faktiskt tänkt hoppa över den i år.

Eller så kanske det bara är bristen på choklad som gör mig opepp.
Skulle kunna vara det också.

Storm ute

Idag är en sån dag då man inte borde gå ut utanför dörren utan bara bädda ner sig i soffan under en filt.

Och jag ba: “Man kanske skulle ta en promenad ner på stan?”

På repeat hos mig just nu

Insåg just vilket schysst stöd jag har från familjen.

Jag ringde pappa innan besiktningen för att berätta att jag var nervös.

Pappa: Ska jag hämta dig sen då?
Jag: Va? Varför det?
Pappa: Ja, du måste ju ha skjuts om du får körförbud.
Jag: Meh...


Min bror svarade så här på frågan hur dyr besiktningen skulle bli:
"Jag tror gratis med körförbud :P hihi"


Det ska jag komma ihåg!

Om man är så vansinnigt korkad förtjänar man faktiskt 10 år i fängelse!

 
Undrar vad som var så viktigt att han inte kunde
vänta tills efter inbrottet!?

Höhöhö...

Det trodde ni inte va? Inte jag heller.

Men jag hade världens snällaste besiktningskille. Han hittade egentligen en 2:a, men han lät bli att skriva upp den.

Jag dör...

Av någon anledning känner jag mig jävligt illa till mods. Det känns som det här är domedagen.

Hur många pengar kommer denna dag kosta mig?

Vad tror ni?
Gissa!

Moralkaka på en söndag

Jag blir så trött på folk. Allra helst folk som beter sig som om de vore 14 år när de egentligen borde vara vuxna.

Folk i min ålder eller ännu äldre som festar som om det vore det enda roliga i livet. Och som endast kan vara sociala med en drink i ena handen. Men det är ändå inte festandet i sig som stör mig.
Jag festar själv ganska mycket i perioder jag med - även om perioderna blir kortare och färre.

Det jag retar mig på att dessa människor som gör en stor grej av sitt festande. Som helg efter helg berättar hur de “ska supa skallen av sig i helgen” eller på söndagarna gnäller över “hur deras stackars lever mår”. Som glatt berättar om hur många dagar på raken de festat och om hur dåligt de mår efteråt. “Skulle behöva ledigt en vecka efter den här helgen…”

Om du på riktigt är orolig för din lever – borde du inte göra något åt det då?! Eller om du har så svårt att klara din vardag, borde inte det vara en varningssignal?

Jag vet att detta bara är överdrivet skitsnack, men ska det verkligen imponera att säga sådana saker? Eller vad är poängen?
Det kanske imponerade när man var yngre, men nu är det bara patetiskt och inget annat.

Pröva att växa upp!
*arg*

Jag kan inte låta bli att tycka att det här är roligt.

Jag skrattar inte ihjäl mig, men jag ler åtminstone lite åt det.


Någon fyndig människa har möblerat om bokstäverna i “Rikets sal”.
Snyggt!

Aftonbladet

Jag berättar inte…

Förra veckan spelade jag Bingolotto.
Mest i brist på annat att göra och det var inte ett skit på tv.

När jag berättade det för lillebror sa han:
”Va? Spelade du själv? Hur jävla mobbat är inte det? Haha!!”

Därför tänker jag inte* berätta vad jag ska göra idag.

*Ja, okej då jag ska spela. Men va fan, man var tvungen att sätta in minst 100 kronor och då har jag ju en spelomgång kvar. Men säg inget till brorsan.

Guidad av en köttbulle

Jag var nyss och tränade.
Och vilket slöseri med tid.

Instruktören var lite ur form skulle man kunna säga.
Hon var inte tjockast av alla, men näst tjockast.

Nu ska man inte vara elak mot tjocka människor.
Men jag blir förbannad när jag kommer dit för att träna och instruktören har sämre kondis än alla andra.

Jag blev knappt svettig. Absolut inte andfådd.
Och det skulle föreställa en konditionspass.

Måste bara förtydliga en sak…

Idag kliar det av någon konstig anledning under näsan.
På den där mitt-fliken ni vet.

Det kliar inte bara lite grann utan massor.
Därför är jag där och petar med fingret.
Mer eller mindre hela tiden.



Så om du ser mig idag petar jag alltså inte näsan.
Det är bara som det ser ut.

Bara det jag ville säga.

(Man kan ju inte vara nog tydlig liksom.)

Jag lurades bara!

Givetvis var det inte min bil, ifall någon var så dum att den gick på det.

Jag körde inte ens, utan jag fick åka i det mindre komfortabla baksätet, och där blåste det vill jag lova.

Bilen har min brors fästmös syster (gaah) vunnit för en vecka på Hanna Graafs blogg.

Bild från Hannah Graaf's blogg.

Goodbye skrutten...

Vad säger ni om nya bilen?

Till puckot som envisades med att stå precis bredvid mig på passet idag:

Tanken är inte att hitta en danspartner utan vi är där för att träna. Och det blir lite enklare om folk inte står precis bredvid en.
Så ge mig en jävla meter eller två!

Dessutom finns det en anledning till att instruktören säger “vi går höger/vänster”. För att om vi går åt olika håll är risken stor att vi krockar. Denna risk blir ännu större om du ska stå så jävla nära.

Och nej, jag vill inte prata med dig under passet.
Jag vill bara träna. Punkt!

Det känns som att det alltid finns någon sådan här stjärna på ett pass. Av någon anledning ska de alltid sikta in sig på mig.

LÅT MIG VARA!

Fröken omständig beställer grekisk sallad

När jag fikade med söta Sanna i onsdags beställde jag… lite konstigt.

Jag: Kan man beställa en halv sallad?
Fik-kille: Eh… va?
Jag: Ja, kan man beställa en halv sallad?
Fik-kille: Eh… du vill ha en halv sallad?
Jag: Ja, alltså jag ska bara äta den som mellan-mål.
Fik-kille: En halv sallad alltså?
Jag: Ja, om det går…
Fik-kille (frågar sin chef): Kan vi göra en halv sallad?
Chef: Eh… ja, om hon vill ha det så, så visst.
Jag: Tack!

Snopet värre…

När jag var och handlade idag skulle jag köpa den där’a chokladen som jag crejvat efter i två veckor.



Så är den slut.
Vad-i-helvete?
Den har ju funnit varje gång jag varit där när jag INTE fått äta den.

Så jag köpte besviket en Marabou-choklad istället.

 
Den gick ner den också.

Det är viktigt att uttrycka sina känslor!

Jag hatar mig själv en smula när jag kommer hem från affären och har handlat fel grej. Allra helst när jag åkt hela vägen ut till Ica Maxi och handlat för jag orkar knappast åka tillbaka för att byta.

Så jag brukar svära lite åt mig själv:

”Mitt jävla klantarsle! Vilket pucko som helst borde se skillnad på en naturell och en jävla vaniljyoughurt. Tydligen är jag inte ens läskunnig, en jävla analfabet!”

Sedan är jag inte arg längre.

Nytt illavarslande symptom på svininfluensan har plötsligt dykt upp!

Nu är jag räddare än någonsin...

Found it!

Jag har äntligen hittat en vinterjacka jag vill ha.
Den är riktigt varm och skön och är till och med snygg.


Och bäst av allt – och här har vi åter en liten tant-varning – den går över rumpan.

Typiskt nog har jag inte pengar att handla för just nu, så med min tur kommer den säkert att ta slut innan jag har fått pengar.

Därför rekommenderar jag inte er att köpa just den svarta, vem vill ha svart liksom, definitivt inte JAG, däremot får ni gärna köpa dem andra färgerna.

Finns iallafall på Stadium för 1299:-

När fan blev det här en modeblogg?

Skulle aldrig spelat fotboll…

Jag: Har ni inga stövlar för oss med fotbolls-vader?
Kassatjej: Näe, det är mest smala stövlar i år…
Jag: Jag har letat nästan överallt,
Kassatjej: Jag vet, har lite samma problem…
Jag: Jaha, ja jag får väl gå i lågskor hela jävla vintern.
Kassatjej: Jaa... haha….

Haha? HAHA?
Vad fan är det att skratta åt?
Det är faktiskt synd om mig.

Detox dag 12

Det är så jäkla nära en Lindt Mousse-choklad nu så det är sjukt.
Jag dreglar av bara tanken. På lördag är det dags.

Jag har ätit massa gott. Bland annat det här:

Kikärtor med avokadosallad

Det var så galet gott att jag måste bjuda på receptet.
(Om det är några andra recept ni vill ha är det bara att säga till. Jag är lite lat med att skriva ut allt, men jag gör det om det är något speciellt ni vill ha!)

2 portioner:
½ kruka färsk basilika
½ dl pinjenötter
1 vitlöksklyfta
½ dl olja
Lite svartpeppar
1 burk avokado
2 tomater
1 msk olivolja
Svartpeppar och salt

1. Mixa basilika, pinjenötter och vitlök. Kör i 30 sek och häll i olivoljan sakta under tiden. Peppra.
2. Skölj kikärtorna och lägg upp i en skål. Blanda ner pinjenötspeston och ställ åt sidan.
3. Skär avokado och tomater och lägg i en skål. Häll på olja, peppra och salta. Lägg upp grönsakerna och toppa med kikärtorna.

Annars har jag ätit:

Linssallad med apelsin och physalis


Quinoasallad med rödbetor


Auberginesås


Totalt har jag nu gått ner 3 kilo på 2 veckor.
Känns riktigt bra.

Sådärja!!

Två dagar efter jag blev erbjuden jobb skickar jag in mitt anställningsbevis. Snabba ryck med andra ord.

I samma veva som jag satt och fyllde i papperna ringde arbetsförmedlingen och erbjöd mig ett annat jobb, på Ica Maxi.
Det skulle inte förvåna mig om det började hagla in jobberbjudanden nu. 

Inte för att det spelar någon roll, jag tror inte att något av det jag sökt skulle vara bättre än det här iallafall.

Utmanad att dissa

Limpan gav mig (tack som fan!) en utmaning.
Att lista tre saker jag absolut inte skulle sätta på mig.

1. Haremsbyxor

Alltså det ser ut precis ut som jag kan tänka mig att det ser ut om man springer omkring med en överfylld bajsblöja. JAG MÅR ILLA!

2. Sandaler med sockor

Det är bara fel, fel, fel. Det får vara hur jävla “bekvääämt” som helst (hur det nu kan vara mer bekvämt än barfota), men folk som går runt så borde en skenbensspark bara för att.
Jag skulle heller inte gå ut med så där orakade ben.

3. Kaftan (a.k.a. Di Leva-klänning)

Hur skulle det se ut om jag spatserade runt på Västerås gator ikväll en sån här? Nja, inte riktigt min stil.
Vill höja ett varningens finger här: Kombinera absolut inte detta plagg med ovanstående. Då finns en risk att jag kommer fram och kräks på dig.

Så nu har jag gjort min del. Nu till det roliga:
Jag utmanar Filen, Mimlan och Josefine.
Varsågoda!

Inter vs Barcelona

Eftersom jag är för snål för att skaffa Viasat Sport-kanalerna sitter jag just nu och tittar på en livestreamad sändning över nätet.

Det vill säga med en bild så oskarp att det är snudd på omöjligt att se vem som är vem, bortsett från Zlatan då han är lätt att urskilja.

Dessutom är det en holländsk sändning och nederländska har aldrig varit min starka sida så jag fattar inte ett skit.

Men jag ska fan se matchen!

Är inte det inte orättvist?

Jag vaknar. Känner redan innan jag gått upp att det här är en grå och tråkig dag. Vill egentligen inte gå upp alls. Men jag har lovat att hänga med på en del grejer idag så jag måste.

Kollar ut genom fönstret och ser att det är precis så där grått och tråkigt som jag trodde. Och kallt. Bara 10 grader.



Efter att ha varit uppe en stund inser jag att Sabina inte har synts till. Hon brukar alltid vara uppe före mig. Jag hittar henne i soffan.
Hon tittar upp på mig, sträcker sig och somnar om.
Hon har helt enkelt bestämt sig för att inte gå upp. Än.

  

Jag vill också vara katt idag.

Jag sa ju att jag satte den!

Alltså egentligen vill jag bara skrika det här, men det räcker väl att plita ner det på bloggen.

Jag fick just ett jobb.
Fatta!
JAG FICK JOBB!!

Och inte vilket jobb som helst utan ett jobb som säkert kommer bli hur bra som helst!!



Berättar mer när JAG vet mer.

Min bil är döende!

Åkte till verkstaden med min bil som låter skojigt. Man skulle kunna säga att det låter som att något ganska viktigt sitter löst och skramlar.

På verkstaden var det en kille som lyssnade på bilen. Han tittade på remmarna och började med att skälla lite på pappa. För pappa hade varit där och sprejat med någon slags rem-spray. Det fick man absolut inte göra. Han tyckte det var Bosse Bildoktorn-fasoner.
Så han gjorde rent remmen med en annan spray (?).

Sen hissade han upp bilen, spände en liten, liten rem och hokus pokus så låter min bil helt plötsligt som en bil igen. Istället för vissel, skrammel och brum låter det nu bara brum, brum.
Det har den inte gjort på många år.

Men säg den lycka som varar länge.
När han skulle hissa upp bilen gav ena sidan med sig.
Rost!

Rost håller på att käka upp min bil så det känns som det bara är en tidsfråga innan jag inte kan köra den längre.

Jag visste att det var på gång, men jag trodde åtminstone att jag skulle klara den här vintern.

Hoppas den klarar besiktningen bara nästa vecka.
Det gör den förmodligen inte, men man kan ju alltid hoppas.



Sist jag lagade rost på bilen.
Nu är det den andra sidan som rostat.

Rocka loss!

Bror: Jag har anmält dig, mig och H till en tävling på Rockklassiker.

Jag: Jaha, vad är det då?

Bror: De läser upp ett namn i timmen och om man hör sitt namn så ska man ringa in inom fem minuter.

Jag: Jaha…

Bror: Så nu måste du hjälpa till och lyssna ifall de läser upp något av våra namn.

Jag: Suck, okej då. Men jag tycker ju inte ens om den kanalen. Är det bara idag eller?

Bror: Haha… nej, hela veckan.

Jag: Va?? Men va fan…

I’m on fire

Idag vaknade jag med helt perfekt frisyr.
Bara så där.



Frissig, elektrisk volym is the shit.

Är det bara jag…

…som blir livrädd för hostande människor?

Det borde ju fan vara förbjudet att hosta offentligt.
Kanske alla som antyder minsta lilla host ska plockas upp av gigantisk hand som kommer ner från himlen.

Skulle förmodligen vara med effektivt än det där vaccinet som kommer komma efter alla blivit sjuka.

Jag städar...